Devotional: Don’t Ditch Desert … Hur vildmarken kan dra fördel av andlig hälsa

Devotional: Ditch inte öken … Hur vildmarken kan gynna andlig hälsa Skriven av Kristin Schmidt – Uppdaterad 13 maj, 2016 De flesta av oss gillar att undvika svårigheter och svårigheter.

Skriven av Kristin Schmidt – Uppdaterad 13 maj 2016

De flesta av oss gillar att undvika svårigheter och svårigheter. Vi söker inte upp svåra förhållanden eller frustrerande perioder. Men Gud gör det klart att vår tro växer starkare inte i den vackra bergstoppens känslor av glädje och elation, men i de mörka dalarna av kamp och tvivel. Som tjänstemän är det viktigt för oss att komma ihåg detta, särskilt i barns ministerium när vi tenderar att skildra kristendomen som en lycklig färgrik flannelgraf. För vår egen fred måste vi erkänna och acceptera de ”mörka nätterna” som är oundvikliga, och för våra elevernas skull måste vi erkänna sorgens verklighet.

Under hela bibeln ser vi flera viktiga händelser av karaktärsformning som äger rum i vildmarken. Från de grundande fäderna till tron till Kristus själv ser vi öknen som bakgrund för möten med Gud. För det första är Abraham utsatt för ett liv som vandrar i en nomadisk stil. Vi ser också Moses, som springer till vildmarken för att undkomma egyptisk grudge och där finna Gud i en brinnande buske. I den vildmarken gav Gud Mose sitt uppdrag att befria sitt folk.

När israeliterna äntligen befrias från Faraos hand, kommer en annan öde episod fram som Guds folk tvingas att vandra fyrtio år i öknen. Denna vandring leder till större uppskattning av Guds försörjning. Det avslöjar också de tio budorden och förfalskar ledare för folket och möjligheter till deras tillväxt.

Då är det David. Efter den berömda segern över Goliath kämpade David med Saul och blev drev för att flyga till öknen, där han utan tvivel upplevde djupare samband med Gud och inspiration att följa. Då har vi Elia. Profeten gjorde mäktiga fiender för sina budskap och spenderade tid dold i öknar och grottor. Och det var i en av dessa grottskidor att Gud kom till Elia, inte i en jordbävning eller en vind men som en mild viskning.

Och sedan i Nya Testamentet ser vi den ultimata vildmarkserfarenheten, som Jesus ledde ut för att snabbt och frestas. Detta var inte ett oavsiktligt eller straffande drag, men en avgång som drivs och styrdes av Gud. Jesus tillbringade denna tid av ensamhet och utmaning för att förbereda sig för hans tjänst på jorden. Han var tvungen att gå igenom denna period för att överväga sitt kommande arbete och engagemang för Fadern. Och det var inte sista gången som Jesus åkte tillbaka på egen hand. Medan andra reträtt inte var så långa, visste Kristus värdet av tiden ensam med Gud.

Så vad betyder det för oss? För en sak betyder det att vi inte behöver frukta tider när vår tro verkar ansträngd, kämpande eller utmanad. Tvivel och till och med depression är inte synder. Vi kan använda de mörka dalarna att växa när vi fortsätter att gå i ljuset. Kanske kanske vi inte känner som att be, men ber vi måste, även om vi bara gråter ut mitt i mörk frustration.

En annan take-away att överväga är hur vi presenterar det kristna livet för barn. Vi vill inte skrämma dem självklart. Men vi kan inte heller dra dem till falsk tolkning av troförväntningar. Använd historier som de som nämns här för att betona för studenter att vildmarkens vandrande kommer … men Gud går med oss och låter oss inte gå. Han är vår tillflykt och förfinar vår tro genom och för Hans ära. Vildmarken kan bara vara en annan eldig ugn för att förfina och polera våra grova varelser. Det kan inte vara roligt eller idealiskt, men vi kan ändå acceptera och till och med omfamna det, veta att andra framför oss har gått mycket mer och bara kom ut starkare.

Relaterad

Skriven av Kristin Schmidt – Publicerad 16 maj 2016 Filed Under: Uppmuntran och Vision Senast uppdaterad 13 maj 2016

Om Kristin Schmidt

Ursprungligen från Kalifornien, Kristin lär nu förskola i Aten, Georgien. När hon inte undervisar eller väntar bord på sitt ”tältbyggande” jobb arbetar Kristin med barn och ungdomsdepartement vid sin kyrka, som leder söndagsskolan och sommarprogrammen. En ivrig löpare, hon tränar också mellanskola och längdåkning. Kristin tycker om att baka, läsa, spela flöjten och studera slumpmässig trivia.

kommentarer

Tack för det här kraftfulla budskapet!

Debbie Rowley säger

Tack. Vilken stor hängivenhet. Jag måste lägga in det så att jag kan dra ut det när jag (eller en av barnen eller volontärerna) går igenom en hård tid.

Like this post? Please share to your friends:
Föräldrar och barn
Lämna ett svar

;-) :| :x :twisted: :smile: :shock: :sad: :roll: :razz: :oops: :o :mrgreen: :lol: :idea: :grin: :evil: :cry: :cool: :arrow: :???: :?: :!: